Big wheels keep on turning
Min och Idas traditionella (kan man kalla det tradition om man gjort det två ggr?) håltimmes-promenad var ganska...speciell. Men oj, så rolig! Mitt i skogen hittade vi en liten söt koja och såklart kunde vi inte bara gå förbi den. Svenskan var sen bara en enda skrattattack. Att analysera kroppsspråk kan ju vara rätt kul ibland ;) hehe.
Kommentarer
Trackback
