även om ett sekel går så ska jag alltid vänta på vår tur

Ikväll satte jag min för första gången i en bil med Magdalena bakom ratten. Vi styrde mot Bettnäs och hade en galet mysig picknick på klipporna. När solen gick ner packade vi ihop och tog en sväng förbi Strömbäck. Kändes himla märkligt att traska omkring där nu typ tre år senare men det var sig verkligen likt. Och nu har Magda sett stället som förändrade mig.

Kommentarer

Tyck, tänk och kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0