you can move a mountain

När jag inte myser med mina fina ungar försöker jag att mysa med mina fina vänner så mycket som jag bara kan. Popcornkvällar och restaurangbesök gör vardagen lite roligare.

you light up my world like nobody else

Förra helgen befann jag mig i Miami med min fina vän Anna. Vi fick en helg ledig tillsammans så då passade vi såklart på att göra någonting kul. Shopping, restaurangmys, amerikansk college football, ligga på beachen och promenader längs strandpromenaden var vad vi ägnade oss åt.

 
 
 
 

know you're not alone, i'm gonna make this place your home

Mitt vanliga veckoinlägg kommer nu. Eftersom jag är ledig fredagar (för det mesta iaf) så passar det som himla bra att avsätta några minuter till bloggen då. Lite allmänt så kan jag informera om att det är väldigt varmt i Florida och Orlando just nu. Och fantastiskt fuktigt i luften. Går man utanför dörren möts man av en vägg. Bilen kokar om den stått i solen ett litet tag, de svarta sätena bränner när man sätter sig (och då menar jag verkligen bränner, gör ont som bara den..). Telefoner och annan elektronik blir överhettade väldigt fort och anstränger man sig det minsta utomhus känner man att den dusch är en himla bra idé efter endast några minuter. Sen blir man lite rödbrun här och var också om man slarvat med solskydd. Men jag klagar inte alls. Jag trivs i värmen! Dock blir det skönt när hösten kommer och man iallafall kan vara ute några timmar på dagen. 
 
Jobbet i sig trivs jag så bra med. Jag har världens finaste, gosigaste och roligaste ungar. Båda två har verkligen karaktär så ibland är det verkligen en utmaning att ta sig an dem men jag tror att det är just det som gör varje dag annorlunda och intressant. Jag har börjat tycka om matlagning och att handla i matvaruaffären är en helt okej utflykt dessa varma dagar. Den amerikanska trafiken är en baggis och jag känner att jag utvecklas i språket nästan varje dag. 
 
Tänkte berätta om senaste veckan med hjälp av några bilder.
 
Shoppa, det gjorde jag och Anna förra fredagen. Jag fyndade kan man lugnt säga. Skulle se om jag hittade ett per shorts..kom hem med fyra för sammanlagt ungefär 40 dollar = knappt 300 kronor. Lite andra grejer fick också följa med mig hem, såklart.
 
Vi gjorde en utflykt till ett stall och fick även träffa papegojor. Frågan är vilka som tyckte det var mysigast med fåglarna, barnflickorna eller barnen?


Vi gjorde en mimisemester till Daytona Beach. Helt fantastisk strand och trots att det var 30-35° i luften så var havet varmare.. Kändes skumt men barnen älskade det, vi hoppade i vågor i två hela dagar. 
 
Vi har skaffat oss en ny favoritfilm!
 
 
Och åkt mycket golfbil till skolan. 
 
Mys i soffan har vi också hunnit med. 
 
Handlat en del på Publix och fått ballonger.
 
 
Fixat till pappas nya, fina bil.
 
 
Idag hade jag dagen ledig och passade på att för första gången lägga någonsin lägga mig vid Lake Nona-poolen och göra absolut ingenting i några timmar.
 
 
Och vips så var det september.. tiden går så himla fort!
 
 
 
 
 

i know it's hard to remember

Jag har fått höra att jag är en väldigt dålig bloggare just nu och tyvärr måste jag nog hålla med. Därför kommer nu en snabbresumé av vad jag hållit på med senaste dagarna.
Kört mycket golfbil!
Ätit grymt god mat med Aneta och Anna.
 
Det har varit väldigt regnigt stundvis.
 
 
Vi har promenerat till och från skolan ett antal gånger. 
 
Idag är jag ledig och ska på shoppingrunda med Anna. Måste visa henne runt litegrann känner jag. 
 
 

 

feels like I'm all the way back where I belong

Back in business!
Sitter vid mitt skrivbord i Orlando och tittar ut genom ett kolsvart fönster. För fem minuter sen var det ljust med det blir mörkt väldigt fort här har jag upptäckt. I fredags lämnade vi Sverige och flög över Atlanten tillbaka till Orlando. Sen dess har det varit fullt upp med upp-packning och aktiviteter. Igår hade vi en heldag på stranden tillexempel och såklart har jag en djupröd rygg. Man håller efter barnen med solskydd men glömmer lätt bort sigsjälv. Som tur är var jag inte ensam om att glömma smörja mig på vissa ställen. Idag var en mysig dag med playdates tillsammans med andra nannys bland annat.
Mitt fina skrivbord, måste bara fixa bilder på min finfina familj också!

let me hold you

Jag känner att jag tagit ledigt från allt vad uppdatering heter just nu. Njuter av sommaren istället tillsammans med familj och vänner. Men om exakt tre veckor sitter jag på ett plan över atlanten igen och då är det maxuppdateringar som gäller. Eller...iallafall oftare än var tredje vecka, så mycket kan jag säga! Nu ska jag njuta av mina tre sista veckor i Sverige.

nu är du död för mig

Suttit i solen och dragit ut på tiden alldeles för länge. Kändes fantastiskt jobbigt att cykla till gymmet ikväll.

har glömt allt, att du fanns

Det här smaskar jag på ikväll. Hittade varken bär eller frukt i frysen så fick ta det som fanns, mangosorbe. Faktiskt helt okej utblandat med vaniljyogurt. Dator i knät och deckare på tvn, mer orkar jag inte ikväll.

count on me

Haft en grymt härlig ledig dag. Hoppade på cykeln vid tio imorse och rullade inte in den på uppfarten igen förrän tolv timmar senare. Parkhäng med Mimmi och Maja följt av middag med Agnes på Allstar. Och avslutningsvis en himla skön cykeltur hem längs Holmsundsvägen. Vad skulle sommaren vara utan en cykel? Inte lika härlig iallafall! Och ingenting skulle vara härligt utan mina fina vänner. Vilken tur att jag kunde klämma in tre av dem på samma dag= en väldigt BRA dag!
Som en klok vän sa "Sofia, du behöver bara digsjälv och dina vänner. Koncentrera dig på det så kommer du ha en grym sommar hemma i Umeå. Resten tar mest bara energi utan att ge något tillbaka." Och nu förstår jag verkligen innerbörden av det!

and i know when i need it

Ungefär såhär glad blev jag när solen äntligen vann över regn och rusk och jag kunde ha min första arbetsdag på Obbolabadet idag!!
(Måste nog uppdatera obbolabilderna. Inte okej att bara ha två år gamla bilder..)

Send me on my way still smiling

Snacka om att rätt många tusen kilos oro lyfte från mina axlar när jag i torsdags gick ut från den amerikanska ambassaden i Stockholm med ett arbetsvisum. Framför mig nu har jag ett år i Orlando med mina favoritungar. Ibland, absolut inte ofta, så går faktiskt saker och ting som det ska och man får en känsla av att det allra mesta faller på plats. Precis den känslan fick jag när jag traskade iväg från ambassaden. Året efter studenten som varit rätt tufft och slitsamt men ändå lätt och roligt har ändå helatiden kantats av en oro för vad som komma skall. Och ja, jag är sån. Vill ha allting planerat med listor, kalendrar m.m. Därför var det rätt...dryga månader. Och sen fick jag ett mail av min lilla arbetsförmedlare (Maja, såklart).
"Jag har jobb åt dig, Soffler."
"Okej!"
"...i Florida"
"Okej..?"
"Du ska passa barn och laga mat"
"Men...tror du jag kan sånt Maja?"
"Klart du kan!"
"Okej, I'm in!"
Nu efter tre månader kan jag inte tänka mig någonting annat än att åka tillbaka. Jag saknar Lisa och Kalle (och såklart Emma och Henrik) alldeles för mycket för att inte vilja vara med dem ett tag till. Och självklart har det varit tufft att vara borta från familj och vänner i Holmsund och Umeå men någon gång måste man bryta sig loss och det är vad jag gör nu, bryter mig loss. Loss från sånt som varit jobbigt och tungt men också loss från sånt som varit enkelt, roligt och tryggt.
Men innan jag åker tillbaka till Orlando så har jag drygt sex veckor kvar i fina Holmsund med världens bästa mamma, pappa, syster och bror, med mina fantastiska vänner och min helmysiga släkt. Ska verkligen njuta av att vara bland så många av mina favoriter på samma gång och bara koncentrera mig på att ha kul och må bra. Och ladda inför ett otroligt spännande år, såklart. Och laddningen har jag redan börjat med efter en grym mitt-i-veckan-weekend med mamma och syster.

somebody that i used to know

Vaa? Har jag varit borta från Umeå och Holmsund i nästan fyra månader? Nej, det kan jag väl inte? Eller? Känns iaf inte som så nu när jag varit hemma i drygt en vecka. Det enda som avslöjar att jag ändå varit borta är att jag är ett helt annat tempo (allt ska gå fort, ingen vila) och att jag saknar två så söta ungar väldigt mycket. Och såklart att jag går med mina kära solglasögon på huvudet vart jag än är, sol som regn, kallt som varmt ute.
Men nu, efter en liiiiten bloggpaus ska jag nog komma igång lite mer. Kanske.

if happy ever efter did exist

I onsdags lämnade vi Orlando (och Madeleine, jag saknar sig fantastiskt mycket redan!!!!!!) och torsdagmorgon kom vi fram till Barsebäckshamn där jag nu jobbar mina sista dagar innan jag får semester (från detta jobb) i två månader. Har inte riktigt fattat att jag är i Sverige än tror jag. Känns konstigt att kunna ringa familjen från telefonen och att kunna prata svenska med allt och alla. Men det är absolut underbart att andas in en, något kylig, men fantastiskt härlig havsluft när man går utanför dörren. Men går inte in i en varm, fuktig vägg som jag gjorde när jag gick ut i Orlando. Dock var det ganska mycket varmare och skönare där..Hoppas värmen kommer till Sverige också snarast och att den orkar sig hela vägen upp till Umeå innan tisdag.

Vi kastar väldigt många stenar i vattnet här. Och cyklar, jag som saknat att cykla, helt underbart!

sometimes the grass is greener

Nu när jag varit borta i ca. 82 dagar i sträck (skulle kunna lägga på 21 dagar till också, om man räknar med Thailand), 103 dagar alltså, så känns det faktiskt som att dethär stämmer in rätt bra ibland.
4 dagar kvar i USA för denna gången, 10 dagar kvar till Umeå!

and i can't not get enough

Just nu befinner jag mig i ett hotellrum i Ohio. Tävling här i veckan. Det är så himla kul att få resa runt och se olika städer i USA! Vilket jobb jag har! Sen vi kom hit i måndagseftermiddag har vi hunnit titta på golfbanan, badat i hotellpoolen, gått på zoo och varit på utflykt till ett stort shoppingmall. Igårkväll åt jag och Aneta middag ute för att fira hennes födelsedag. Dock blev det ingen konsert i söndags pga storm, tråkigt!!
Så, kort sammanfattning:
Jag har det bra!

Sofia

W i k l u n d

"If you don't go after what you want, you'll never have it. If you don't ask, the answer is always no. If you don't step forward, you're always at the same place.

RSS 2.0