hopelessly devoted to you

Mina kära vänner (riktat till Frida och Elena), jag har en sak jag måste erkänna.. Jag som alltid har tyckt att erat lypsylanvändande varit överdrivet har nu helt ändrat uppfattning. Av en slump testade jag erat älsklingscerat och jag måste, tyvärr, erkänna att även jag är fast. Kan knappt leva utan denna underbara nödvändighet i fickan längre. Nu kan jag för första gången förstå paniken ni får när ni inte har eran älskling inom två meters avstånd. Trodde faktiskt att jag skulle gå i graven utan att känna detta, vad händer med mig?

Kommentarer
Postat av: friiiiidan

haha, awesome!

meeeeen, att du beblandar mitt kära aco med en olivia newton-john/grease-låt...

2011-03-27 @ 00:43:49
Postat av: Anonym

haha, de är fortfarande olivia N-J ....

men dejt låteer bra, vi får höras sen ba!

gooonatt

2011-03-27 @ 00:55:42
Postat av: elenis

Välkommen till klubben! Du är medveten om att nu finns det ingen återvändo? Det går INTE att vänja sig av vid det, nååååågonsin

2011-03-27 @ 08:20:18
URL: http://tjenaelena.blogg.se/

Tyck, tänk och kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0